Växtskydd i trädgården

 

Tusenfotingar

Jag har en fråga om växthus. Jag har under 3 år haft tusenfotingar i jorden, små och stora, de är väldiga på att föröka sig. Hur kan de utrotas, går det? Jag tror mig se att de skadar små plantor.

 

Svar: Tusenfotingar trivs och förökar sig snabbt vid fuktigt klimat, vilket lätt uppstår i växthus. Vid riklig förekomst kan de skada små groddplantor och andra växtslag som t.ex gurkplantor. Tusenfotingar håller gärna till på fuktiga platser under stenplattor, hinkar mm. Vid stora problem är det nog bäst att gräva ur jorden och byta ut den. Man bör då undvika att fylla på med kompostjord, som innehåller mycket organiskt material. Multnande växtdelar uppskattas mycket av bl.a. tusenfotingar.

 

Röd beläggning

Vi har röd beläggning på stammen på äppelträdet, kan det vara samma som har kommit i gräsmattan, gräset dör där.

 

Svar: Det är svårt att säga vad det kan vara, när man inte har sett det, men det är högst osannolikt att det skulle vara samma åkomma som drabbat både trädet och gräset. På träd är det vanligt att det växer olika lavar och mossor, men i gräsmattor är det oftast olika svampsjukdomar som kan angripa gräset. Även träden kan angripas av svampsjukdomar, men de är inte samma som angriper gräs.

 

Stockrosor

Mina stockrosor hade förra året bruna fläckar på bladen vilket resulterade i att bladen senare torkade ihop och föll av. Vad ska jag göra i år? Ska jag ta bort dem och måste jag då byta jord och ev. plantera något annat? Jag skulle vilja kunna odla stockrosor.

 

Svar: Stockrosor drabbas lätt av stockrosrost, vilket är en svampsjukdom som förutom stockrosor även angriper malvor. På undersidan av bladen bildas först orangegula sporer. Angripna blad vissnar i förtid. Avlägsna angripna blad så fort de upptäcks. Se till att plantorna får tillräckligt med vatten och näring under växtsäsongen. Utsatta plantor som står torrt har lättare för att angripas. På hösten bör alla ovanjordiska delar avlägsnas för att reducera övervintrade svampsporer.

 

Tjältorka

Jag har fått tjältorka på mina Rhododendron 'Gumpy', som jag planterade våren 2001. Buskarna är ännu bara ca 50 cm. Några blad längst ner är fortfarande gröna. Den finns även antydan till små skott längs ner. Bladknopparna från i fjol är det fortfarande 'lite' liv i. Kan den repa sig och ge nya skott eller ska jag beskära den och i så fall hur mycket. Jag har vattnat rikligt sedan planteringen. Planterade även R 'Percy Wiseman' i våras, som har klarat sig fint i samma rabatt.

 

Svar: Rhododendron kan på soliga växtplatser lätt drabbas av tjältorka på vårvintern. Detta beror på att marken är frusen och hindrar därmed växten att ta upp det vatten, som bladen avdunstar. Om hösten tidigare har varit torr, är det viktigt att vattna upp jorden innan vintern. Om grenarna och bladen har blivit bruna, så går det bra att klippa ner dem, tills man når frisk ved. Rhododendron har en förmåga att bryta på nytt, med vilade knoppar.

 

Besprutning

Vad rekommenderar ni att man besprutar äppleträd med på våren?

 

Svar: Vi tillämpar själva inte någon allmän vårbesprutning av våra fruktträd, och rekommenderar att man först bör ta reda på om det finns någon växtskadegörare, som kräver en bekämpning.

 

Larver i gräsmattan

Vi och några grannar har fått någon typ av larver i gräsmattan. De äter upp gräsrötterna så gräset lossnar och bara jord blir kvar. De är vita och några cm långa. Vad är det, och vad gör vi åt detta?

 

Svar: Det är troligen larver av ollonborre eller pingborre. Detta är skalbaggelarver som lever flera år i gräsmattan. Dessa är vita och har brunt huvud. Man kan återkommande fräsa jorden, då detta avsevärt minskar populationen. Eftersom det inte är så roligt att fräsa upp gräsmattan kan man vattna ut nematoder i de gräslösa fläckarna när jordtemperaturen är tillräcklig hög. Nematoderna kan oftast beställas i välsorterade Garden Center, om de inte har dessa i sitt sortiment. Effekten av åtgärderna kan utebli, om det finns gräsvallar i närheten, där skalbaggarna kan lägga sina ägg, för att på nytt angripa gräsmattan.

 

Vita flygare

Hur kan vi hjälpa våra Rhododendron att bli friska igen? Det är nio stora, gamla buskar som blivit angripna av vita flygare. Vi har duschat dem med såpvatten men inte lyckats befria dem helt. Nu är bladen svartfläckiga och en hel del knoppar är bruna. Det kommer ändå en del nya friska blad. Är det de vita flygarna som orsakar de fula bladen eller kan det också vara något annat fel? Vad gör vi?

Svar: Plantor som angrips av vita flygare kan sekundärt drabbas av sk. sotdaggsvampar, som åstadkommer en svart beläggning på bladen. Det kan också vara så att en Rhododendron drabbas av en svampsjukdom, som gör att blad och knoppar brunfärgas. Tag bort intorkade knoppar och angripna blad. Kratta även upp nedfallna blad under buskarna. Rhododendron går bra att beskära, om angreppet spridit sig för mycket.

 

Sotbeläggning

Har ett 10-årigt Reine Claude d´Oullins plommonträd som har som svart sot, eller smutsliknande, beläggning på bladen. Det är också bara blad längst ut på grenarna. Vad är det för fel? Det bär bara 3-4 plommon varje år.

 

Svar: Bladen har först angripits av plommonbladlöss som sitter på bladens undersida. Där avger de en sockerlösning sk ”honungsdagg”, som sedan hamnar på de underliggande bladen. Denna sockerlösning är en idealisk grogrund för sotsvampar, som ger den svarta beläggningen som missfärgar bladen. Ser du att bladen angrips av bladlöss nästa år, skall du spruta upprepade gånger med såplösning på bladens undersida. Tag ca ½ dl såpa till 1 liter vatten. Reine Claude d´Oullins har normalt en sen bördighet, ca 8-10 år

 

Pyrsol

Jag har använt pyrsol på fruktträd. Som småbarnsförälder undrar jag
hur pass bra det var? Kan mina barn äta frukten?

 

Svar: Pyrsol räknas till de mildare preparaten, men som du skriver så skall man vara försiktig ändå. Med hänsyn till bekämpningsmedlets giftighet och hur snabbt det bryts ned, har Kemikalieinspektionen bestämt hur många dagar som måste förflyta mellan behandling och skörd. Detta kallas för karenstid. Den karenstid som gäller för Pyrsol står att läsa på preparatets etikett. Observera att det är viktigt att frukten sitter kvar på trädet under hela karenstiden. Plockas frukten av innan karenstidens slut och man istället låter frukten ligga till karenstiden är slut har bekämpningsmedlet inte samma möjlighet att brytas ned. Det är alltså ingen fara för dina barn att äta frukten, om du följer karenstiden.

Bladlöss

Varför krusar bladen sig på vinbärsbusken?

Svar: En del insekter, t ex bladlöss, avsöndrar en substans då de suger i sig växtsaft. Denna substans gör så att bladen krullar sig. Ofta ser man inga löss, då man upptäcker de buckliga bladen.

Säljrost

Hur blir jag av med gula (rostfärgade) beläggningar på  dvärghängsälg?

 

Svar: Det är troligen sälgrost som angripit bladen. Det är svårt att bekämpa den, då den värdväxlar med andra växter.

Fruktträdskräfta
Våra äppleträd i Bohuslän ser skadade ut. Där stammen grenar sig (och även på vissa grenar) har bark trillat av och det ser ut som om trädet har ett öppet sår. Dessa är olika stora men de största som en stor hand. Jag har hört något om att det beror på  eller är bergssyra??? Kan ni förklara vad det är som händer och vad som kan göras.

 

Svar: Trädet har troligen angripits av fruktträdskräfta. Vissa sorter av äpple, t ex Cox Orange, Ingrid Marie och Oranie, kan lättare angripas av fruktträdskräfta, om de växer i tung lerjord eller med underliggande berg.
Skär bort de skadade grenarna och bränn dem.

 

Svartfläcksjuka

Vad gör man åt svartfläcksjuka på rosor?

 

Svar: Svartfläcksjuka är en ganska vanligt förekommande svampsjukdom på rosor. Vissa sorter är mer mottagliga än andra. Angripna blad skall plockas bort och kastas eller brännas.
En ros som är i god kondition (god tillgång av vatten och näring) har en bättre motståndskraft mot svartfläcksjuka.

Sork / Mullvad
Sork eller mullvad? Hur blir jag av med dessa gynnare? De biter av rötter på blåbärsbuskar, bondbönor, hallonbuskar. De gör skafferi av rötter, potatis, mm i mitt trädgårdsland.

 

Svar: Det finns ett otal mer eller mindre lyckade sätt att bli av med sork och mullvad. Ett sätt är att sätta upp en eller flera vindflöjlar på en stolpe i marken. De skall snurra runt fort i vinden så att den avger vibrationer i marken. Det ljud som bildas i marken, stör djuren och de söker en annan boplats (kanske hos grannen...)
Ett annat sätt är att lägga karbid i hålen eller jordhögarna. Sedan häller man vatten på karbiden och då börjar den att ryka och avge vätgas. Denna sprider sig i gångarna och djuren försvinner därifrån. Vätgasen är inte giftig, men den smäller om man tänder eld på den.  Vätgas kallas även knallgas.
Sedan finns det olika typer av fällor som man gräver ner i gångarna, men dessa kräver mer kontroll.

Myror

Upptäckte att det fanns myror i landet där jag sått sommarblommor. Kan de göra någon skada och hur får jag bort dem i så fall?

 

Svar: Det finns olika arter av myror, där skogsmyran är ett nyttodjur, medan den gula och svarta tuvmyran kan gnaga på rötter och stammar.
Man kan pudra med kanel eller använda något kemiskt preparat mot myror t ex. Myrr.

Svartmyror

Fråga: Jag har fått små svarta myror på mitt plommonträd. Hur får jag bort dem? Är de skadliga mot trädet då det är första året som trädet kommer att bära frukt?

 

Svar: Myrorna är inte direkt farliga för trädet, utan de besöker lössen som finns där och mjölkar dem på en utsöndrad sockerlösning.
Det är bättre att försöka bekämpa lössen, som gör större skada än myrorna. Lössen  ger sugskador på blad och skott, och bekämpas lättas med såpalösning

Blomflugor

Jag har hemskt mycket blomflugor, hur ska jag göra för att bli av med dem?

 

Svar: Sorgmyggor och vattenflugor kallas ibland  felaktigt för "blomflugor".  Dessa små insekter finns ofta bland krukväxter. De kan vara lite svåra att se skillnad på , men sorgmyggan ser lite smäckrare ut och har längre antenner än vattenflugan. Den sistnämnda är en duktigare flygare. Anledningen till att det kan vara bra att se skillnad på dem är att det bara är sorgmyggans larver som skadar växterna. Vattenflugorna och dess larver livnär sig endast på alger som bildas i fuktiga odlingssubstrat och stillastående bevattningsvatten.

I yrkesodlingen används ofta gula klisterskivor för att fånga in flygande insekter och däribland sorgmyggor. På det viset är det lättare att se vilka insekter som finns. De färdigutvecklade myggorna som fastnat medför ju också att inga nya ägg kan läggas. Sorgmyggans larver är drygt 5 mm långa, genomskinliga och fotlösa. De förekommer naturligt i jorden och ibland ger de sig på små fröplantor och sticklingar, men även större plantor. Larverna hittar man i de angripna växterna eller i närheten av rötterna.  många odlare använder biologisk bekämpning för att bli av med sorgmyggelarverna, eftersom dessa kan göra stora skador på småplantor. Man vattnar då ut små maskliknande nematoder som parasiterar larverna. Detta görs ofta i ett förebyggande syfte. Som privatperson kan du även köpa dessa nematoder, t.ex. i ett Garden center.

Om du inte har sett några skador på plantorna ( t.ex. vissnande småplantor)  kan du se om de försvinner av sig själva. Om du inte har alltför fuktig jord försvinner i alla fall vattenflugorna.

 

Blodlus

Jag har några gamla äppelträd med angrepp av blodlus. Hur skall jag bekämpa dem?

 

Svar: Vill man bekämpa blodlus, kan man borsta grenarna grundligt med en hård borste.  Man kan även spruta med en lösning av såpa och sprit.

Päronrost

Mitt päronträd har gula prickar på bladen och bär ingen frukt; antar att det är pest. Hur blir man av med den?

 

Svar: De gula prickarna på päronbladen är troligen päronrost. Päronrost är en svampsjukdom som värdväxlar mellan päron- och ensläktet (Juniperus) och då framförallt Sävenbom.
Detta innebär att svampen måste ha tillgång till både ett päronträd och någon sorts En för att kunna överleva. Päronrost ger orangea fläckar på bladen. På bladundersidorna bildas svampsporer, som sedan sprids till enarnas grenar. På våren bildas det gelérost på enarnas grenar, som i fuktigt väder kan se ut som torkade aprikoser. Från dessa bildas nya svampsporer, som sprids tillbaka till päronträden. Värdväxterna måste alltså växa relativt nära varandra (upp till ca 100 meters avstånd) för att svampen skall kunna utvecklas ordentligt. För att bli av med svampsjukdomen helt måste enarna tas bort, men detta är nästan omöjligt att genomföra i praktiken. Det är ju inte alltid så att enarna står på ens egen tomt och även om så skulle vara fallet så kan det finnas andra enar i närheten som man inte kan ta bort. Om du skulle upptäcka gelérost på någon en kan det i alla fall vara idé att ta bort angripna grenar och bränna dessa. Vissa år kan rosten vara mer aggressiva än andra . Det är inte så vanligt att frukterna angrips, så förhoppningsvis får du en päronskörd ändå.

Om det skulle vara päronpest, så blir topparna på årsskotten svarta och böjs neråt. På bl a stam och grenar kan det bildas slemdroppar. Misstänker man att det är päronpest, skall man kontakta Växtinspektionen för vidare anvisningar.

 

 

 

 

 

parkprogram
 

 

nyhetsbrev

 

vattenfilter